Stjärnadvokaten

Vad är en bodelning?

3 Sep 2020

En bodelning betyder uppdelning av fast och lös egendom. Den görs efter att en person har avlidit eller när ett förhållande mellan två makar, sambor eller två partners upplöses för gott.

Begreppet bodelning förknippas oftast med dödsfall. När en person avlider delar man upp dess bohag och egendom arvingar emellan. Något viktigt att betona i det här sammanhanget är att en bodelning även kan uppstå ifall ett förhållande upplöses makar eller sambor emellan. Bodelning innebär i grund och botten en uppdelning av både fast och lös egendom. Olika bodelningar följer olika lagar och praxis. Dessa bestäms av bodelningens orsak. När en person avlider delas både dess skulder och tillgångar upp mellan arvingarna. Om det är ett äktenskap eller ett samboförhållande som gått i kras så delas fastigheter och lösöre upp mellan bägge parter. Även eventuella skulder delas upp makar emellan, om skulderna står i bådas namn vill säga.

När behöver man upprätta en bodelning?

I Sverige upprättas bodelningar vid separation, skilsmässa, inom äktenskapet eller vid dödsfall. Om ett äktenskap löses upp sker det en bodelning i enlighet med gällande lagar. Med andra ord blir en sådan process nödvändig vid skilsmässa eller om någon av makarna går bort. Exakt samma sak gäller om ett registrerat partnerskap upplöses. Ifall det finns ett äktenskapsförord som makarna skrivit innan de ingått äktenskap, eller under äktenskapet så behöver inte en bodelning göras. Äktenskapsförordet innehåller vad parterna kommit överens om när det gäller uppdelning av deras egendom. Oavsett om det gäller en bodelning vid dödsfall eller upplösning av äktenskap så är det en bra idé att boka en konsultation hos en jurist eller advokat. Denne kommer att klargöra gällande lagar och regler och kan även erbjuda professionell hjälp vid själva upprättandet av bodelningen.

Bodelning, är det nödvändigt?

Nej, en bodelning är inte alltid nödvändig. Dock finns det situationer då det inte går att undgå. Exempel på sådana situationer är dödsfall eller när ett äktenskap upplöses. Är det nu så att paret har upprättat och skrivit under ett äktenskapsförord som fastställer hur fast och löst egendom ska delas upp så behövs ingen bodelning. Uppdelning följer då äktenskapsförordets bestämmelser. Om det finns ett giltigt testamente vid dödsfall blir inte en bodelning aktuell heller. I testamentet har redan den kvarstående egendomen fördelats mellan arvingarna. Skulle en ny egendom har införskaffats och den inte är inkluderad i testamentet så kommer en bodelning att göras endast för den. Läs mer om bodelning på denna sida: svenskbodelning.se

Kommentera →

Vem ärver och hur mycket?

19 Aug 2020

Arvsrätten är reglerad enligt svensk lag och det är inte alltid så lätt att reda ut vem som ärver. Det är skillnad på om man är gifta eller sambos. Testamente reglerar vissa delar, inte alla.

Tyvärr är frågan om hur ett arv ska fördelas efter en avliden person ofta en källa till konflikt bland de efterlevande. Många tror att om det finns testamente så gäller den oavsett vad som är skrivet. Faktum är att ett testamente inte står över den lagstadgade arvsrätten. Den har sin grund i släktskapet och går tillbaka ända till medeltiden om vilka som har rätt att ärva. Det kan inget testamente ändra på. Skyddet för nära släktingar är därför stort och man kan i princip inte göra någon arvlös. Såvida man inte använt upp alla tillgångar innan.

Gifta eller sambos

Den största skillnaden rent juridiskt är om ett par är gifta eller sambos. Som gifta ärver man varandra, men inte som sambos. Där kan man ha nedtecknat sin vilja men i första hand ärver respektive barn. Skulle ett sambopar vara barnlösa kan man testamentera till varandra. Det som ofta uppstår efter ett dödsfall är oenighet kring vem som ärver och vad, och det handlar mer om känslomässiga uttryck än ren girighet. Inte sällan är det okunskap och då är det till stor hjälp att anlita en familjejurist som reder ut arvsförhållandena. Det finns en lag att stödja sig på och då kan man på ett sakligt sätt komma fram till vad som gäller, trots en känslig situation. Den hjälpen kan behövas i ett tillstånd av sorg och oenighet.

Många begrepp med olika innebörd

Inom arvsrätt finns många begrepp som är bra att känna till. Bröstarvingar betecknar barn till den avlidne. Det kan vara barn från olika kullar, dvs inbördes halvsyskon, och alla har lika stor rätt att ärva sin förälder. Man skiljer på arvslott och laglott. Arvslott är den avlidnes kvarlåtenskap och är man ensam arvinge ärver man allt som den avlidne ägt. Laglott däremot är den del av arvslotten som tillfaller den enskilde när man till exempel är två syskon, i det fallet hälften av arvslotten. Bouppteckning är en juridisk handling som upprättas efter den avlidne där man beskriver alla tillgångar och skulder. I bouppteckningen räknas även alla dödsbodelägare upp. Att reda ut de här begreppen, och att upprätta handlingarna korrekt är svårt för de flesta privatpersoner att göra själva. Där är familjejurister till stort stöd och hjälp. Läs mer om arvsrätt på denna sida: https://www.arvsrätt.nu

Kommentera →

Allt om vårdnadstvisten

18 Aug 2020

Vårdnadstvist är ett vanligt förekommande begrepp inom familjerätten. Det är en rättslig process som beslutar om vem som får vårdnaden av de gemensamma barnen när ett par skiljer sig.

Vårdnadstvist är ett begrepp som många redan hört talas om. Det är möjligtvis ett av de mest använda inom svensk familjerätt. Vårdnadstvisten är en rättslig process. Dess avsikt är att ta ställning till vem som ska ha vårdnaden om de gemensamma barnen när ett par skiljer sig. I Sverige utgår man alltid från att det är båda föräldrarna som kommer att ta hand om barnen. Utfallet av processen kan dock bli annorlunda. Det är inte alltid en vårdnadstvist blir aktuell vid skilsmässa. I de flesta fall brukar föräldrarna komma överens om hur vårdnaden ska skötas utan att behöva involvera domstol. Dock händer det, speciellt vid bristande kommunikation vuxna emellan, att skilsmässan kan leda till en vårdnadstvist.

Vad är bäst för barnen?

När föräldrar går isär och skiljer sig är det oftast traumatiskt för barnen. Inte i alla fall, men i många av dem. När en domstol tar ett beslut om barnens vårdnad tar den därför alltid hänsyn till vad som är bäst för dem. Enligt svensk lagstiftning och praxis anses den gemensamma vårdnaden vara den bästa och mest skonsamma för barnen. På det sättet får de kontakt med båda föräldrarna på ett naturligt och smidigt sätt. Med gemensam vårdnad menas att båda föräldrarna är aktiva i beslutstagandet kring barnens skolgång, semester och boende. I vissa fall kan dock en domstol behöva ta beslutet om ensam vårdnad. Det händer om det finns fakta och bevis på att detta är den enda rätta vägen att gå.

Vilka faktorer spelar roll vid vårdnadstvister?

Som det sades tidigare brukar svensk domstol försöka besluta om en gemensam vårdnad. Grundläggande för ett sådant beslut är att båda föräldrarna är redo att ta hand om barnen utan onödiga konflikter. De ska kunna kommunicera med varandra utan att skapa stressfulla situationer och spänning barn och vuxna emellan. Om någon av föräldrarna har visat skadligt beteende kommer en domstol att ta hänsyn till det. Ett bra exempel på detta är aggressivitet, missbruk eller umgängessabotage. Om båda föräldrarna vägrar ingå i en gemensam vårdnad får inte svensk domstol besluta om en sådan. Oftast tas det hänsyn till barnens egna önskemål. Ju äldre de är, desto tyngre väger deras åsikter. Om barnet inte vill ha kontakt med ena föräldern eller inte vill bo där så brukar det önskemålet lyssnas till. Läs mer om vårdnadstvist på denna sida: https://www.vårdnadstvist.nu

Kommentera →

Därför ska du kontakta en brottmålsbyrå

23 Apr 2020

Vad kan du få för hjälp om du blir utsatt för våld eller rån? Vem ska man vända sig till när ett brott har begåtts? Finns det advokater som jobbar med att hjälpa dem som blivit utsatta för brott?

Blir du utsatt för någon form av brott kan det vara bra att känna till vad det finns för hjälp att få. Det kan påverka dig och få stora konsekvenser som du kanske inte har tänkt på. Är det ett grovt brott kan det behövas hjälp med att bearbeta trauma eller chock du hamnat i. Likaledes har du rätt till hjälp om du utfört ett brott. Du som begått ett brott har rätt till en offentlig försvarare, men tilldelas inte någon om brottet du begått anses som ringa. Som exempel kan nämnas lättare snatteri. Har du blivit utsatt för ett brott har du också rätt till en brottmålsadvokat som för din talan.

Vad är ett brottmål?

Ett brottmål är ett fall där åtal väcks och förövaren eller de åtalade ska bevisas skyldig och straffas. Åtal väcks i domstol av en åklagare och bevis ska läggas fram som visar att den anklagade gjort sig skyldig till brottet. Den åtalade har till sin hjälp en försvarare som för hens talan i rätten. Denne kan lägga fram talan på ett sätt som den åtalade kanske inte förmår. Till exempel yrka på förmildrande omständigheter. En brottmålsadvokat, respektive åklagare har full insikt i alla turer ett mål kan ta och vilka vägar man kan gå för att uppnå förlikning eller om det finns andra mer lämpliga straff att yrka på. Till slut är det domaren som förkunnar vilket straffet blir.

Vad räknas som brott?

Inbrott är om någon bryter sig in hos dig i ditt hem, förråd, garage, din källare eller bil och stjäl något som tillhör dig. Hedersrelaterat brott är när någon blir utsatt för hot eller fysiskt våld för att skydda familjens eller släktens heder. Hatbrott kallas det när någon person har en negativ inställning till en annan på grund av olika anledningar som till exempel hudfärg, sexuell läggning eller åsikt. Grooming kallas brottet när ett barn kontaktas för att användas i sexuellt syfte.

Fickstöld, bagagestöld och cykelstöld är andra brott som förekommer. Det finns brott som riktas speciellt mot äldre och funktionsnedsatta. Brott förekommer i relationer där du kan bli illa behandlad av släktingar, partner eller annan närstående.

Kommentera →

Är du i behov av en LVU-Advokat?

14 Jan 2020

LVU betyder lag om särskilda bestämmelser om vård av unga och den tillämpas vid tillfällen då barn far - eller riskerar att fara - illa i sina hem. Vid ett ingripande enligt LVU så tas barnen om hand av Socialnämnden och kan direkt placeras i ett jourhem.

Man ska emellertid veta att LVU är den sista utvägen och att man från socialtjänsten sida alltid försökt med andra lösningar i syfte att ge barnet trygghet.

LVU är en tvångslag och det innebär att ett beslut kan fattas även om föräldrarna och barnet motsätter sig detta. Finns det risk för att barnet skadar sig själv i hemmet eller där det finns en risk att föräldrarna skadar sitt barn så kan socialnämnden fatta ett beslut om LVU. Detsamma gäller om föräldrarna har missbruksproblematik eller lider av någon psykisk ohälsa som riskerar att skada barnet.

Snabb hantering och snabba beslut

Gällande LVU så innebär det nästan alltid en snabb process är beslut fattas direkt. Vi kan titta närmare på hur det kan se ut och hur en process kring LVU normalt ser ut. Det första steget innebär att Socialnämnden fattar ett beslut om ett omedelbart omhändertagande. Barnet hämtas och förs redan samma dag till ett jourhem.

Det andra steget innebär att man, inom en vecka, ska fatta beslut om det initiala beslutet ska stå fast och om barnet i så fall ska fortsätta bo i jourhemmet. Det tredje steget? Det innebär att Domstol kopplas in och att de sammanträder och håller en förhandling om huruvida beslutet ska stå fast och tvångsvården ska fortsätta. Om så är fallet så kommer barnet normalt att placeras i ett fosterhem.

Det fjärde, och sista, steget innebär en väntetid för föräldrar och barnet. Detta då man får en möjlighet att överklaga beslutet var sjätte månad och där man fattar beslut om tvångsvården ska fortlöpa.

Så ser en process för LVU ut och detta målat med en bred pensel. På det stora hela så är LVU väl fungerande och det är en lag som är bra; den förhindrar att barn far illa och den kan i många fall också rädda liv. Det finns emellertid brister. I och med att besluten fattas så pass fort så kan misstag begås. Något som många barn och föräldrar vittnar om.

En LVU-advokat kan hjälpa dig

De främsta felen i samband med att ett barn omhändertagits enligt LVU handlar om att det endast finns en version att luta sig mot. Besluten fattas enbart med den utredning som sker av Socialtjänsten som grund. Det innebär att det kan saknas nyansering och där varje kommuns bedömningar skiljer sig åt. Felbeslut kan äga rum och som förälder - och barn - så kan man känna hopplöshet inför detta faktum.

Ett annat problem är att barnet kan placeras i jour- och fosterhem som inte alls är ordentligt utredda och som därmed också kan innebära en dålig miljö att vistas i. Allt detta gör att man ska ha en LVU-advokat vid sin sida. En advokat kan föra talan och kan bistå med sin expertis inom området; det ger en trygghet för både föräldrar och för barn som överklagar ett beslut.

Dessutom - med tanke på den långa hanteringstiden och den långa gången innan man kan överklaga ett beslut - så kommer en LVU-advokat att fungera som ett mentalt stöd genom en rakt igenom krävande och tuff period. Vi ska även tillägga att en LVU-advokat är gratis då försvaret i ett mål rörande LVU bekostas av det allmänna.

LVU är en tvångslag som fyller ett viktigt syfte. Men, det kan bli fel och för varje misstag som begås så finns det barn och föräldrar som far illa. Det är där en LVU-advokat fyller en viktig funktion och inte enbart i det enskilda målet - det är en funktion som blir viktig för hela samhället i stort.

Kommentera →

Har försvarsadvokater tystnadsplikt?

21 Nov 2019

Alla som åtalas för brott har rätt till en försvarsadvokat. Men kan man berätta allt? Har försvarsadvokater tystnadsplikt?

Advokatens roll

Försvarsadvokatens roll är att försvara sin klient som blivit åtalad för brott. Det innebär att han eller hon är väl insatt i vad som hänt och att hen fått ta del av information som kanske inte ens polis och åklagare känner till. Som klient är det viktigt att man känner förtroende för sin advokat eftersom denne behöver alla tänkbara fakta på bordet för att kunna göra ett bra jobb. 

En försvarsadvokat kan antingen utses av domstolen och kallas då för offentlig försvarare men man kan även själv välja att anlita en privat försvarare. Advokaten måste i sin tur acceptera uppdraget innan arbetet kan sätta igång. Han eller hon är då fullt medveten om att all tänkbar typ av information kan delges samt att han eller hon kommer behöva hålla den för sig själv. För att svara på frågan som ställdes tidigare – ja, försvarsadvokater har tystnadsplikt. 

Så säger lagen 

Enligt svensk lag samt Sveriges advokatsamfunds advokatsed har alla advokater, inklusive försvarsadvokater, tystnadsplikt när det gäller information som han eller hon har fått kännedom i i samband med sitt arbete. Skulle en klient berätta något som rent krasst skulle kunna användas mot honom eller henne i rätten så är det advokatens skyldighet att behålla denna information för sig själv, oavsett egen åsikt. Trohet och lojalitet mot klienten, samt dennes intressen är en försvarsadvokats främsta plikt. Däremot får advokaten naturligtvis aldrig ljuga eller främja orätt i en domstol. 

Skulle en advokat få veta sanningen samtidigt som klienten tänker ljuga i rätten kan advokaten däremot säga upp samarbetet. Det blir helt enkelt omöjligt att både följa klientens vilja och inte främja brott. Man måste ju även följa god advokatsed.

Advokat som vittne 

Det finns också en lag som säger att en advokat eller försvarsadvokat inte får kallas som vittne för att delge sådant som han eller hon har fått kännedom i på grund av sin yrkesutövning. Det som sagts under tystnadsplikt kan alltså inte tas upp i rätten, om inte klienten själv godkänner detta. Det kan göras om den åtalade kan dra fördel av det som sagts men det är inte särskilt vanligt att det händer. Det som sägs mellan försvarsadvokat och klient stannar alltså där och kan inte tvingas fram på något sätt. 

Tystnadsplikten kan ha nackdelar  

Juridiken är en komplicerad värld som för många kan verka helt obegriplig. För att ta ett exempel på hur tystnadsplikten för försvarsadvokater kan ha nackdelar och rent av vara oetisk är ett fall där en man tagit livet av två flickor. Han var åtalad för andra brott men berättade detta för sina advokater, som på grund av tystnadsplikten höll informationen för sig själva. 

Långt senare blev uppdagades allt samman och dom båda advokaterna åtalades men friades eftersom dom vid tillfället varit bundna av tystnadsplikten. Detta är ett extremt fall från USA och troligen inget som skulle kunna hända i Sverige men även här är alltså den informationen som en försvarsadvokat erhåller i samband med sitt yrke belagd med sekretess, i dom allra flesta fallen. 

Läs mer om försvarsadvokat här: https://www.försvarsadvokatstockholm.biz

Kommentera →

Blir man av med sitt körkort vid ringa narkotikabrott?

25 Sep 2019

Blir man av med körkortet vid ringa narkotikabrott? Narkotikabrott och användandet av narkotika i Sverige har ökat under senare år. Det är heller ingenting som är exkluderat till underklassen, utan det handlar om i stort sett alla - fattiga som rika. Detta har gjort att polisen satt in extra resurser i syfte att stävja brukandet; fler fälls också - som en följd av detta - för ringa narkotikabrott.

Straffet för ett ringa narkotikabrott kan som lägst ge böter och som högst fängelse i sex månader. En person som vid ett urin- eller blodprov visar sig ha narkotika i kroppen döms vanligen till böter - naturligtvis beroende på vilken mängd det handlar om samt med hänsyn till tidigare domar. Det normala är att man för ett strafföreläggande och att man antingen godkänner eller bestrider detta. Godkänner man så erkänner man sig skyldig och tar då det straff man tilldöms. Bestrider man så går ärendet vidare till Tingsrätten. Så ser den normala processen ut vid ett ringa narkotikabrott.

Det finns emellertid personer som råkar ut för en dubbel bestraffning. Detta i det avseende att man A) för böter och B) får sitt körkort återkallat. Det senare är inte ovanligt och det är något som beslutas av Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen utreder och fattar beslut

Regler om återkallelse av körkort står skrivna i Körkortslagen och ett körkortsingripande kan ske enligt Kapitel 5 paragraf 1 i densamma. Vad som krävs för att detta ska ske kan läsas i Kapitel 5 paragraf 3. Där står beskrivet att Transportstyrelsen kan återkalla ett körkort om körkortsinnehavaren bedöms brutit mot regler gällande ett nykterhetshänseende.

Det innebär att man således kan få se körkortet dras in vid en dom gällande ringa narkotikabrott. Hur länge är något som varierar mellan som lägst en månad och som allra högst i tre år. Hur troligt är det då att detta sker? Det är väldigt svårt att svara på. Man gör alltid en individuell bedömning av varje fall och av den enskilde individen.

Rent krasst så kan man säga att om du skulle bli dömd för ett ringa narkotikabrott i samband med en utekväll där polisen kräver ett urinprov inne på krogen så har du en bättre chans att få behålla körkortet än om du har sett denna process upprepade gånger. Det vill säga: man utreder om det gäller en engångsföreteelse eller om det handlar om ett renodlat missbruk. Det senare innebär en större chans att Transportstyrelsen agerar än vid det förra.

Upprepade LOB:ar kan ge indraget körkort

Viktigt att tillägga är körkort även kan återkallas som en följd av LOB - Lagen om Berusning. Om man vid upprepade gånger tvingats nyktra till i en fyllecell så gör man samma utredning från Socialstyrelsen och Transportstyrelsen sida. I grund och botten är detta en sund inställning. Säkerhet på vägarna är viktigt och kanske kan ett indraget körkort få personen i fråga att ändra inställning till alkohol och narkotika om konsekvenserna blir kännbara.

Kommentera →